Regeringen behöver ta betygsfrågan på allvar

Betygsinflationen skadar inte bara enskilda människors framtida utbildningsmöjligheter, utan också förtroendet för svensk utbildning. Den som värnar systemet måste också gå i bräschen för förändring.

Du som väljer att betala din prenumeration med kort behöver mata in kortnumret två gånger innan autentiseringen, för att betalningen ska gå igenom, även om du får ett mail om att du blivit prenumerant. Önskar du bli bli betalande prenumerant, men inte betala med kort, går det bra att betala via Swish eller till mitt bankgiro. Märk insättningen med din emailadress. I dagsläget är det årsprenumeration (50 euro/580 kronor) och mecenatnivå på valfritt belopp därutöver som kan administreras. Swishnummer: 123 250 22 19 eller Bankgiro: 5964-8048. Tack för ditt engagemang som möjliggör mitt skrivande!

Valfriheten har ett egenvärde. Photo by Lama Roscu on Unsplash

Jag är en varm anhängare av de valfrihetsreformer som svenska regeringar genomfört. Friheten att välja - och välja bort - läkare, skola och omsorg har tjänat medborgarna väl, skapat nya arbetstillfällen och sparat kommuner och regioner resurser. Konkurrensen har syftat till att öka kvaliteten, liksom effektiviteten, och hushållningen av resurser. Den aktör som inte levererar i enlighet med förväntningarna kommer med tiden att väljas bort och då tvingas utveckla sitt erbjudande eller lägga ner sin verksamhet.

I teorin ökar omsättningen, och vinsten, för den part som lyckas förena kvalitet till ett lägre pris än konkurrenten. Vinsten är förutsättningen för tillväxt, kontinuitet och robusthet, innovation och kompensation för den risk som är förenat med företagandet. Samtliga parter - företag, finansiär och kund - tjänar därmed på konkurrens, eller motstånd om man så vill, som skapar incitament till ständig förbättring.

Men, och det här är viktigt, i en del fall kan felaktiga incitament skapas. På skolans område har det, till följd av diskussionen om betygsinflationen, blivit alltmer uppenbart att marknadslogiken inte kan översättas rakt av - ett faktum som många valfrihetsvänner inte velat låtsas om. Det har skapat den oresonlighet och de låsningar som per automatik uppstår i debatten om friskolornas vara eller icke-vara. Det är bara att beklaga; ty den som värnar valfrihetsreformerna bör också vara den som är mest intresserad av att komma åt avarterna och säkerställa att systemet fungerar klanderfritt.

Detta är ingen ideologisk höger/vänsterfråga, det är en fråga om meritokrati och varsamhet med skattebetalarnas pengar. En ordning som dagens, där samtliga parter tror sig ha något att vinna på kortsiktigt goda resultat (i form av uppblåsta betyg), är oförsvarbar. Inte bara underminerar den förtroendet för svensk utbildning, försämrar landets konkurrenskraft och skadar valfrihetsreformerna som sådana, än värre är det faktum att unga människor berövas rätten till adekvat kunskap. Betygsfrågan är i grunden en fråga om rättvisa. Om meritokratin inte ens fungerar i skolan, var ska eleverna då finna den?