Pröva koranbränningarna i domstol

Diskussionen om koranbränningarna uppfyller rekvisiten för hets mot folkgrupp blir alltmer intensiva. Det bästa vore om saken en gång för alla prövades i domstol.

Du som väljer att betala din prenumeration med kort behöver mata in kortnumret två gånger innan autentiseringen, för att betalningen ska gå igenom, även om du får ett mail om att du blivit prenumerant. Önskar du bli bli betalande prenumerant, men inte betala med kort, går det bra att betala via Swish eller till mitt bankgiro. Märk insättningen med din emailadress. I dagsläget är det årsprenumeration (50 euro/580 kronor) och mecenatnivå på valfritt belopp därutöver som kan administreras. Swishnummer: 123 250 22 19 eller Bankgiro: 5964-8048. Tack för ditt engagemang som möjliggör mitt skrivande!

Av den svenska grundlagen följer att alla gentemot staten är tillförsäkrade frihet att yttra sig i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

Men yttrandefriheten är inte absolut. Inskränkningar får göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Dessa måste vara nödvändiga med hänsyn till det ändamål som har föranlett dem, i enlighet med proportionalitetsprincipen. Begränsningarna får inte utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen och inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan liknande åskådning.

Redan år 1949 tillkom den ursprungliga bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Därigenom infördes en begränsning av den i regeringsformen grundlagsfästa yttrandefriheten. Den brottsliga handlingen bestod, enligt den ursprungliga lydelsen, i “hot, förtal eller smädelse”. Inom det straffbara området inkluderas såväl direkta som indirekta uttryck för missaktning.