Det får vara nog nu!

Känslan som dröjer sig kvar efter skotten i Farsta påminner om den efter ett terrordåd. Relativiserandet har i decennier skymt sikten för de samhällsproblem som numera är systemhotande.

Du som väljer att betala din prenumeration med kort behöver mata in kortnumret två gånger innan autentiseringen, för att betalningen ska gå igenom, även om du får ett mail om att du blivit prenumerant. Önskar du bli bli betalande prenumerant men inte betala med kort går det bra att betala via Swish eller till mitt bankgiro. Märk insättningen med din emailadress. I dagsläget är det årsprenumeration (50 euro/560 kronor) och mecenatnivå på valfritt belopp därutöver som är lättast för mig att administrera. Swishnummer: 123 250 22 19 eller Bankgiro: 5964-8048. Tack för ditt engagemang som möjliggör mitt skrivande!

En av de skjutna personerna i Farsta centrum i lördags var en 60-årig kvinna som just hade klivit av tunnelbanan och som var i färd med att låsa upp sin cykel. För Ekot berättar hon om hur hon plötsligt kände att hon träffades i knät av en förlupen kula. Hon befann sig omkring 20 meter från skottlossningen, som dödat två, och såg inte vad som hände, men hörde fem snabba skott, släppte sin cykel och började springa för att söka skydd. Till slut tog hon skydd bakom en byggnad, lade sig ner på marken medan blodet rann från hennes ben.

“Jag har lärt mig att känna igen pistolskott. Jag har bott i Farsta länge och jag vet hur det låter vid det här laget, det är inte första gången. Jag hörde det i skogen. Något provade sitt vapen i en liten skog bredvid mig. Jag vet precis ljudet, jag visste att det var skottlossning. Och ja, jag kände det då, när jag blev träffad.“

En kvinna som alltså lärt sig att känna igen ljudet av pistolskott, och numera av ett militärt automatvapen, inte i Mexiko eller Mogadishu - utan i en förort till Stockholm. Sverige är det enda land i Europa där skjutvapenvåldet ökar. För varje dödskjutning som sker i Finland, Danmark och Norge sker sex stycken i Sverige. Under 2022 inträffade totalt 10 dödskjutningar i övriga Norden, i Sverige skedde 60 stycken.

Enligt ny statistik, som presenterades i TV4 i dagarna, är det allt fler utomstående som faller offer för våldsspiralen. År 2012 handlade det om en person, i fjol om 14 stycken. Totalt rör det sig om 88 personer, varav 23 avlidit och 65 skadats. Sedan år 2020 har minst en person som inte varit tilltänkt måltavla skjutit per månad, bara i år fram till 30 april talar vi om åtta personer. Bakom dessa siffror döljer sig människor vars familjers, vänners, arbetskamraters liv och trygghet slås i spillror.